Veronica Wallman & Co

Vi lämmnar ungarna hemma efter ett noga övervägande. Efter flera tripper till Kungens Kurva där fröken Wallman d.y. drivit oss till vansinne så bestämde vi oss för att barnen får ta flyget ner. 340 mil med Fanny på 3 dagar - ehhhh - no se, José!
Rolands föräldrar kommer ner från Dalarna och tar hand om knoddarna och sätter dem på planet i nästa vecka med skyltar och allt.
På grund av dettaunderbara  val har vi då lyckats att packa bilen full istället.

"Packa ner allt vi vill ha kvar men kan avvara till november", var instruktionen.
OK??? Om vi nu kan avvara det till november, varför behöver vi det då?
Ingen lätt uppgift. Det ska dessutom få plats i en Volvo men ändå FYLLA en Volvo.

Så här blev det:

Gigantiska  och mycket sköra ljusstakar packeteras


Nästan tom bil


Nästan full bil


Här i ligger nu:
3 skrivbord med förlängningsskivor, rama och ben, 2 gigantiska ljusstakar, 7 flyttkartonger och andra små kartonger mm, kubb, 2 solmadrasser, kassar med lakan och handdukar samt skrivare. Kvar att få plats är en flyttkartong, 3 datorer och en övernattningsbag. 1 chaufför och 1 passagerare!!

I morgonbitti bär det av till Malmö och övernattning på 54:e våningen i Turning Torso, 119 meter över marken.

Kram och tjing

Nu var det sista middagen och då äntligen presenterade vi oss alla för varandra. Duktigt va?? :-D


Drink i baren före middagen


Skååååål


Våra servitörer som gjorde ett strålande jobb




Norrmännen


Danska 1


Danska 2

...och så bra är jag på namn.

I alla fall bjöd de på skumpa, alla fyra, sista kvällen för att fira bröllopsparet.


Vi betade av en och annan döläcker solnedgång på denna resa men skulle jag stoppa in alla dessa bilder skulle du lessna på solnedgångar.

Ja, då anlände vi till St Petersburg och för att gå iland (och inte hade eget visum) så var vi tvugna att haka på en organiserad utflykt. Vi valde en fingerad sådan som i princip gick ut på att köra oss till en aveny, The Nievsy prospect, och sen fick vi strosa fritt i 1,5 timme.

Regnet stod som spön i backen på morgonen och lagom när vi skulle iväg så sprack himlen upp och det blev 30 grader varmt.
St Petersburg har verkligen 2 sidor upptäckte vi på vår resa in till stan.


Så här bor de flesta i St Petersburg




Och så här bor de inte


Smet in på små tvärgator för vi kunde inte andas ute på prospecten (avenyn)


The dome of spilled blood




Är de verkligen så här korta?


Det HÄR kallar jag limma.
Vi såg en grisskär med och 9 st, eller så, limmo hummrar.

I parken vi domen vimlade det av brudpar. En i varenda buske. Äldrig sett så många på en och samma dag.




Vi hann med en öl i St Petersburg med. En misdsommarskål till Vincent.

Sen skulle vi åter till båten och där smugglade vi in varsin iskall öl och pizzaslice till vår hyttbalkong.



Kvällsning igen och denna filur nattade oss.



Natti, natti

Kaptenen hotade med regn men solen badade över Tallin när vi gick iland. Det var tydligen nån slags helgdag så allt var stängt utom lite krogar i G:a Stan. Vi styrde kosan ditåt, strosade runt och satte oss på torget och tog en öl. Man behöver inte göra mer av Tallin, tycker vi.















Väl "hemma" i hytten igen tog jag lite bilder på Marias bröllopspresent till oss och sen knäckte vi en av dem - du får gissa vilken.


Ett kamasutraset med smått och gott.




Ett kärleksspel


Kärleksdryck


Efter ytterligare en sen middag med resten av bordsgästerna stöp vi i säng - igen!!
Vi blev nattade av dessa:

Efter vårt sagolikt romantiska bröllop hämtade limmon upp oss och körde oss till frihamnen där Vision of the Seas väntade för att ta oss ut över havet.



Vi hade bokat in oss på en Östersjökryssning till Tallin och St Petersburg från onsdag kväll till söndag morgon.
Min förkylning hade lett till att jag gav Roland den bästa bröllopsgåvan en kvinna kan ge en man (har jag hört) - rösten försvann! *hihi*

Det finns de som åker på såna här kryssningar för att äta sig till gigantiska proportioner och spela bort jävelusiskt med pengar och så finns det de som åker bort och vilar, sover, vilar, sover, vilar och pussas. Gissa vilken kategori vi hamnade i?

Vi kryssade i alla fall ut ur den sagolikt vackra skärgård vi har. Förbi Mörtnäs, förbi Stenslätten och barnen med min far körde längsmed båten och viftade med lakan. SKÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!!!



Rätt nedanför båten. Inte ett läge jag hade vela bott vid men häftigt att stå på däck och se.


Kolla vad löjligt det ser ut. Ser du den lilla, lilla jollen efter den stora båten? Det är Baltic Line på väg till Åland. "Pensionärsbåten". Den var störst och jäkligt gigantisk på typ 60-talet.


"Smörasken". Här har vi spenderat mycken tid och med mycket bus under Skäggaåren. Taket var en perfekt solplats och alla gångar mm blev till livfulla lekar och fantasier.


Här åker min "ryggskottiga" pappa med mina två barn bredvid båten i Oxdjupet och vinkar och skålar.


Avesjö!! Här växte Roland upp i några, men tillräckliga, år. Ni anar inte hur många timmar vi spenderat i pojkrummet i det huset. Övat på hånglets ädla konst och på bröllopsnatten. ;-)


Skägga!! Precis bakom udden som du ser från Avesjö. Tror vi övat på bröllopsnatten där med, typ när vi var barnvakter till Marcus. *hihi* igen!


Skumpan till kvällen?? Nää.. dessvärre inte! *snyft*


Första middagen, bröllopsmiddagen betades av i sällskap med 2 st danska vänninor och ett norskt par. Sen vart det natti!!
Dagen efter skulle vi ju "göra" Tallin.

En helt vanlig onsdag kan tyckas för vissa, inte för oss.
Denna onsdag i juni gifte vi oss. För snart 30 år sen förlovade vi oss, jag bröt den och sen hittade vi tillbaka, så någon ny förlovning blev det inte. Vi bara "gaft" oss liksom.

Med limosin från kompisens limosinservice tog vi oss från Värmdö tlll Fåfängan. Med en vy över hela stan i bedårande väder sa vi båda JA med besked och sen stal fotografen Julia oss för grymma bilder.
Efter det drog Rolle (läs Roland) och jag på kryssning till bl a St Petersburg.

Vi gifte oss, så underbart, med Uffe som vigselförättare, några få vänner och min dotter sjöng med Marina, Uffes söta dotter. Vi var och vi är så lyckliga. Vansinnigt lyckliga.
Alla vackra bilder tog Julia Bejerot-Winkler.
























Nu är vi så gifta och mer kommer från resan...

Igår kidnappades min kusins blivande fru för en heldag med mys med familj och vänninor.

Jag hade inte för avsikt att släpa med mig en stor kamera på stan hela kvällen som i värsta fall skulle supas bort så ni får leva med några taffliga mobilkort som jag tog när jag kom ihåg.

Jag var inte med från starten, kl 09:00, utan hakade på på eftermiddagen. Då skulle det gnuggas påle.
Poledance!
Nu gott folk ska jag tala om att jag har en helt annan respekt för strippyrket och de är värda lite sedlar då och då i dricks.
Förvisso kanske jag kan skylla på min påle, den måste varit trasig, men jag tror inte att det verkar vara så troligt.
Lena PH gnuggar sig upp och ner längst en stång och sjunger:
ONT, DET GÖR ONT.... (Japp, men inte just nu)
ONT, det gör ont en stund på natten... (nä, nä nä, då gjorde det inte ont alls)
...men lite på dan (WOW!! LIIIIITE.. Gjorde så fan så ont! Backade ner för trappan, tack!!

Ja, ja...
Möhippa har vi i alla fall och bruden blir förhoppningsvis gift. Inte för att vi har ställt till med nåt utan snarare tvärtom.


Så här såg det ut utanför pole-stället. Smart placering... ;-)


Praktiskt. Mitt i stan, men varför inte ute hos oss i skärgården?


Under tillfixning innan middagen


Partyglada tjejer


Och den glada, blivande Fru Torlén på Undici

Jag har fått lite på nöten för att jag inte har skrivit på länge.
Grejen är att jag samlar hela tiden, hinner/orkar/kan inte få in det alla gånger och sen är det historia.

Idag lägger jag i alla fall inte in historia.

Grannen fixar för att fixa ett hus och vi mumsar sommar.


Nu har de t.o.m rivit det lilla gula huset, som ligger i containern.


Sommargott!!
2 st klara, varsinn (säg inget till husockupanterna - läs ungarna.)

//Veronica

Vi har en tradition och det är att mina föräldar kommer på middag när nån av oss fyller år.
Inte så orginell förvisso, men har man förldrar som är uppbokade som mina kan man se det som en bedrift.

Nu har Mina föräldrar varit här på middag och det var FANNY som bestämde middagen. (Märkligt!!)
Lammytterfilé med tillbehör!!

Tårta skulle det tydligen vara med. Tårta på MIN födelsedag och jag som inte så där gillar tårta - men det gör FANNY se!! *suck*

Roland hälsar välkommen


Fanny kirrar kaffet.

Mamma och pappa kollar film från Spanien på världen lättaste filmkamera.


Världens mörkaste bild men du ser havet va? Eller sjön klanske det heter?! ÖSTERSJÖN!

Tack mamma och pappa för en trevlig middag.
Puss!!

Jag fyller idag. Jämt!! En 44:a.

Jag fick sovmorgon EFTER det att jag lyckades somna om. Somna om efter att Jens och Fridas arbetare drog igån cirkelsågen kl. 7:50.
Märkligt egentligen. Grannar som man ligger i halvfejd med för att de har läst min blogg och är griniga för att jag inte gillar deras staket mm. Grannar som tycker att jag förtalat dem med mitt inlägg om att de stulit en del tomt. DE har arbetare som väcker oss varje lördag sen november. Varenda jävla lördag från kl 8 sen i november. Fint samarbete kan tyckas.
Grannar som blev giniga när man inte sa till att man skulle elda på eldningsweekenden på Värmdö, (O ja, Jens och Frida!! Det kan grina till hos alla grannar!!)

OK, min födelsedag var det ju ja.
Fick sovmorgon, frukost, sen en tripp till IKEA och HERON där jag fick välja film. Jag valde den bästa ever!! Draktränaren!! Fan vad bra den var! Jag är glad ännu när jag tänker på den och Roland ska köpa den.

Sen gick vi till Grisslinge Bistraud och käkade! Toppen!!


På väg, hela 900 meter eller så till krogen.


Bra bord med sjöutsikt!


Födelsdeagspuss


Snygg grabb som är svår att fånga på bild. Denna är tagen i smyg!


<danile vill "blomma" mig! Ahhhhh...



Fanns inga bra bilder på kärleken men jag hittade faktiskt denna suddiga saken.


Så!! Slut på bildsviten.
Men... Jag fick barninfo idag som fick mig att stokna och bli mörkrädd.
De äckliga och vedervärdiga ungar som jag kallar "skitungarna" är tjyvar!

När de, med mina barn, är uppe i Mölnvik så snor de som satan. Tjyvar och beter sig.
Jag har sagt nej till umgänge länge men inte p.g.sa detta men jag är inte förvånad.

Ärligt talat, familjen TODD, skicka inte hit era ungar en enda gång till. De åker ut!! Med huvet före! OInte för första gången men denna gång med besked!!
Löngner, skenhelighet, tjyverier får ni ta hand om själva!!
FY FAAAAAN!! Tack ungar för att ni berättade!

Kram

Idag är det fredag. En helt vanlig fredag kan man tro men det är det inte se!! Det är fredagen innan jag fyller dubbelfyra, likjämt blir den fantastiska fyran. M.a o dagen innan min födelsedag.
Är väl inget speciellt med det förvisso om det inte hade varit för dögulliga och fantastiska Katarina.
Fy fan sicken entuiasmerande människa eller snarare kvinniska.
Jag sitter med TELIA i telefonen för 5e gången med det 6e felbeskedet och hon dundrar in genom dörren med en blomsterkvast. BLOMMOR!! Jag fick blommor av fantastiskt mysiga Katarina. Tackar och niger söta du!
Nu står det på middagsbordet och på, vad jag förstår, frukostbordet som inte jag ska duka.
Kan bara bli hur bra som helst.


Titta vad fina de är! OCH Liljekonvaljer som luktar så bedårande gott.


Inte nog med det.

Jag kände mig rätt låg i övrigt idag och jag kände mig som en 15-åring som blivit uppläxad av mamma och pappa med utegångsförbud som konsekvens. Det kändes faktiskt som skit!!
Jag vill inte vara femton igen och särskilt inte som vuxen som inte får visa leg på bolaget och på ATG:n.

Det försvann det med - tack gode gud! USCH!!!
Stackars ungar som ska bli femton en vacker dag.

Kontorsråttor på HK
Jag lovade bullar nästa fredag för att jag slog ihop födelsedag och långledigt. Jag har nu ändrat mig till torsdag eftersom många går redan tidigt nästa fredag samt att vi ändå får paj eller liknande från Golden. Torsdag is the shit, m.a.o!!

Kramiz

Jag måste säga att det var länge sen jag såg detta till en skolavslutning.

Nu fylls det på med färg både här och där.
Kroppen börjar inta en mer brunaktigton i solen men i ungefär samma fart försvinner färgen i huvudet. Snart ska det fyllas på för sommaren.

Huset, som ska säljas om 2,5 månad var fortfarande gult men klart vattningare än jag minns att jag kladda på det för några år sen. Fy satan vad jobbigt det var.
Nu ska det piggas upp lite igen och denna gång anlitade vi Målar-Anders (Mörtnäs måleri) och lika jobbigt som det var sist, lika skönt är det nu. Detta säger jag innan fakturan dimper ner, vill jag bara påpeka.



Garage och gavel har fått en ansiktslyftning. Framsidan blaskig (fast det ser inte lika illa ut på bild faktiskt).



Gaveln målad, baksidan inte ännu.