Veronica Wallman & Co

Nu har vi då varit i Kenya och firat mamsen 70 år.
Jättetrevlig resa men lika skönt att vara hemma med (eftersom inte vi bor i Sibirien).

Jag kommer dumpa ut lite bilder från vår resa här under några dagar framåt.
Börjar idag med typ dag 2. Den 24 februari.
Dag 1 skippar vi för vi glömde ta bilder eftersom vi rest hela långa natten och var grymt trött. Missade planet från Nairobi till Mombasa gjorde vi med, men det löste sig.

Vi hade 3 dagar på hotellet i Mombasa innan vi skulle dra på en 3-dagars safari+restid.
Sola och vila stod på schemat.


Trött, 13-årig datanörd chockar kritvit kropp.


Taikonläger. Nelson kirrade 10 solstolar på rad varje morgon som vi stuvade om dagarna i ända.


Utsikt från solstolarna vid ebb (den blir värre).

Vid ebb kan man gå på "sjöodjurssafari" med de lokala strandraggarna. Det gjorde vi. Ett tips bara. Gör upp om priset och tidsåtgången innan.
Vi fick avbryta safarin efter 1,5 timme pga för lite solskydd och att vi kom bara längre och längre bort. Sen ville de ha 6000 Kenya shilling ca 500:-. De fick 250:- och vart skitglada. Lurad igen!!!



Daniel håller i en blivande sjöstjärna, kallad seaspider.

  
Nå.... vad kan det vara??
Voíla!!

Eremitkräfta. "Kittlade stört skönt..." (i handen)!


Red crab! Denna fick vi inte hålla i då, trots storlek, den nyps utav helvete hårt (guidens ord).


Samma lilla goding igen. Såna äter vi här i Spanien. Inte mycket mat precis men gullig på skaldjursplatån.


Grön havsanemon.


Fattade inte riktigt vad denna lille krabat heter. Trodde det var en sjöborre men det var det tydligen inte. (den kommer snart).
Denna lilla sak killade som tusan i handen när den röde sig framåt. Daniel bara stod och studsade och fnissade.

Det här är alltså min sons hand (om du nu noterat nån färgskillnad).


Här kom då alltså sjöborren! Den fick vi inte heller hålla i, TACK!
Ett gott tips om man trampat på en sjöborre, för att bli av med de giftiga taggarna, är att be omgivningen att sluta gå på muggen och bara kissa på dina fötter. Snyggt!!


Sjögurka. SJÖ-G*U*R*K*A!! Hur tusan kan de hitta på ett sånt namn till denna slemmiga och bruna bajskorv?
Gurka är gott och luktar gudomlig. Ser denna god ut?


Nä!!


Näääää!!!!!


Nån slags pryl. Djur var det i alla fall.


Vissa nyansskillnader här.


En hel grotta med tigerkrabbor, elaka snubbar tydlogen. Dessutom oätbara!


Den oätliga på nära håll.


Ehhhh.... Arn? Midgård? Ehhh... Min son anno 2011! I hattad en sjösvamp.




Fanny med samma "hatt".


Murenadagis!
Massa med små, glupska murenabebisar. Killarna "störade" en räka och stoppade ner och tjosan vad ungarna högg!
Vattnet är för lågt men mamma Murena ligger i grottan innanför sa vår killar.

Det fick vi se senare när vi sista dagen dök.

Jättekul tur, trevliga grabbar och alla ville köpa Fanny eller byta mot nåt. De älskade henne och sa att vi kan inte ha en trist sekund hemma med henne där. Hehehe... De skulle bara veta!!!
Hon tjattrade i alla fall på på engelska hela tiden, bara 11 år!! Impad!