Veronica Wallman & Co

Ja, då var det dags att ta sig ur parken och dra sig ner till kusten igen.
På vägen ut från parken stötte vi på ytterligare en kisse. En mycket hungrig sådan för hon vill tydligen mumsa på en Babian.
Trodde de skulle vara svårfångade men enligt guiden så är de rätt lånsamma på backen och blir lätt lejonmums.

Tyvärr fick hon inte möjlighet att ta nån apa för djuren anade nåt och började dra sig långsamt men säkert längre från henne och hade ett vattenhål emellan sig och henne.

Sen stannade vi vid en Masaiby. Det var ju lite kul att se, särskilt Daniels Masaidans (mycket avslappnand hållning - NOT), Daniel fick göra eld och båd ungarna fick köpa smycken.
I övrigt så var hela byn en "kuliss" eller ett showroom eller vad man ska kalla det för.
De låtsades som om de bodde där men det kan de inte ha gjort.
Det fanns ingen mat. inga djur (det har alla Masaier) - jo förresten en lite lammunge - det fanns bara en liten kastrull för 63 personer. Inga matrester och heller inga kläder någonstans. Likförbaskat envisades de med att hävda att de bodde där och trodde vi var så korkade så att vi skulle gå på det.
Men, men - nu har vi sett ett Masaihus (inget vi kommer att satsa på här nere).
Byggs av störar, lera och koskit. Tar en vecka att bygga, består av ett sovrum med barnalkov i det rummet, en hall/kök/vardagsrum. Totalyta ca 15 kvm, takhöjd ca 1.80, inga fönster och skynke som dörr. Torkad kohud agerar madrass och underlakan. Huset håller i 8 månader och sen är det bara att samla koskit till ett nytt.
Inte mycket resale för oss att satsa på där inte!!

Vår guide, Masaikille alltså, förklarade att det var en och samma pappa till de flesta vuxna i byn. Han hade 8 fruar och hade då alltså dödat 8 lejon. Matematik: 1 fru per lejon!
Vi träffade honom och han var döv och blind och de trodde han var född 1919.
Småbarnen i byn var hans barnbarn.

Jag tror, att om detta är sant, att de Kenyanska myndighterna får förbjuda månggifte så att vi turister får se fler lejon i parkerna.

Man gifter sig tydligen runt 25, 26 och när man är 24 är det dags att ta med sig 8 polare och gå ut på lejonjakt och är då borta i ca 4 månader. Sen går man på Masaidans och hittar nån trevlig flicka från en annan familj (om man inte redan hade hittat henne innan lejonjakten förstås).
Han förklarade också att alla som hade långt hår i byn var singlar. Han var snaggad så jag frågade om han var gift och det var han ju då inte men skulle nu låta håret växa.
Den mest långhåriga killen kan då tilläggas hade extension av svart garn.

Haha, jaja! Ungarna hade kul och har berättat det för alla sina vänner om vilket äventyr de varit på.

Här nedan kommer lite bilder, som vanligt.


Hungrig kisse har fått span på Babian




Smyga, smyga...


Ja då har vi då åkt ut ur sista parken för denna gång


I vårt fall snarare välkommen åter
Vi var här, just i denna park, när jag var 12 och nu var våra minstingar (nästan) 12, så de kanske återkommer när deras barn är 12.
Fast Fanny ska ju inte ha barn förstås. Eller jo kanske om hon får adoptera dem och slipper vara gift, då kan hon tänka sig ett eller tolv stycken. Hon kan inte bestämma sig! Hehe....




Mina fina, fina pojkar (avslappnade och bekväma).
Mina pojkar är alltså de utan trasmattor på sig.
Han bakom eller snarare framför Daniel är han med GARNHÅRET.


Alla tanter i byn i blått. Har aldrig hört talas om pusch-up, bygel BH eller nån BH alls. Till höger ett gäng "japaner" och den lilla killen i mitten chockade Fanny genom att klia sig i anus och dra upp skynket och visa snoppen för Fanny. Det ska börjas i tid men han får ju vänta med att lägga in stöten tills han dödat ett lejon såklart. Det kan nog behövas om han ska tampas med henne. En STOOOOR lejonhanne!


Visst ser han bekväm ut den där bleka Masaien med sunbrills, shots och orange T-shirt!
Roland dansar Små Grodorna tror jag.






Snacka om stennöjd kille (eller var det generad....?)

Efter detta var det nån form av masaiisk bön där vi skulle hojta TAJ (amen) oerhört massa gånger lite här och där och jag tror att jag lyckade få till ett TAJ en gång på rätt ställe. :-)


Tillverkning av ELD - pyromani....


Daniel lär sig hantera Masaiiansk tändsticksask. Han köpte en, vi betalade, men tyvärr så har vi väldigt lite röd sand (friktion) och torkad koskit (tändvätska) här på Calle Soria. Det kanske vi ska vara tacksamma för, för han fick fyr på eländet.



Ja, det var det för idag. Efter detta drar vi ner till kusten igen och firar Mammas 70-årsdag, anledningen till hela denna resa faktiskt.


CU och ha det gott!!