Concreteiserande

Söndagkväll just nu och jag sitter med ena ögat på skärmen och andra på TVn och fasar över det här programmet, Holliday Showdown. Det går ut på att två familjer med helt skilda levernen och värderingar ska följa med vardera familj på deras semester. Varför i h-vete vill man det? Det går ju ut på att den ena familjen ska tycka att den andra familjens semester är katastrof.
Nu är det ett meddelålders typiskt engelskt par, med typiska fördommar, som med sina barn ska med den andra familjen, som är  bisexuella filmkonstnärer, till en Gay- och filmgala i San Fransico. Kul de har! *not*

Vi har i alla fall inte spenderat vår helg i någon annans liv men vi är omåttligt lessa på sten, sand, damm, kladd, tyngd och en malande cementblandare. Då kan jag väl bara konstatera att om vi (läs Roland) återupprepar helgens aktivitet ungefär en timme per kväll och vi båda lägger ner 3-4 timmar per helg så är vi klara så är vi klara om ca tre veckor. Här lägger vi inte ribborna lågt i marknivå inte. Nä, nä.
Jag behövde inte flytta på nio ton sand i helgen i alla fall eftersom sandkillen lyckats dump den fint på önskat ställe. Istället har jag nog kånkat ett ton sten.


Laddar för en concrete helg
(Nä, nu får fan Erik komma med täckskivan till köket. Fy vad det ser ut. Det märker ju inte jag i vanliga fall)



Så här ser nio ton sand ut
Fjutt hög


Sprillans ny och skinande. Roland jobbar så. Köper det han behöver och sen är det meningen att det ska säljas efteråt. Nu kommer det också ske, men det vekar vara första gången. ;-)
Så jobbar inte jag. Jag lånar jag. :-D


Kladd och klet, stödet vill inte vara med längre


Nytt provisoriskt stöd tillika ett fd skrivbord


Två hela dagar och se vad det går, en hel platta i marknivå
Suck!

I går kväll var vi på Wallmans Salonger och hade en fantastisk kväll men den tänker jag dela med mig av i morgon eller så när jag fått fram fotona från den lånade mobilen som jävlas.

Barnen kom hem idag och om nån timme eller så ska de i säng, men man kan ju undra hur.
Kolla hur Daniel har det i sin säng, stora killen (det finns tydligen ett litet barn kvar där inne).

Nu ska jag koncentrera mig på Barnaby i stället.

Kram och God Natt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0