Tungan rätt i mun (eller fingrar i styr på tangentbord)

Ibland måste man tydligen passa sig för man skriver.
Pratade precis med pappa och han sa: "Jag var nyss inne på din blogg och..."
Ja det var inget knasigt jag skrivit alls men jag får väl hälsa mamma och pappa välkomna då. :-D

Idag har vi utrotat näsor i gräsmattan och i hängrännorna. Inte årets utan framtida såna.
Alla STORA lönnar,alla tre och säkert en miljon år gamla lönnar, har fått gått i vila. Ljuset som öppnade upp sig på baksidan var bländande!
Sjön speglar sig mer än förut i vår fantastiska mäklar utsikt, solen når mossmattan, baksidan har en fantastisk morgonsolssfikainnanjobbet-potential.
Varför i helskotta är folk så rädda för att ta ner anskrämliga trän för?

Eftersom det var jävilusiskt mycket att elda satta jag familjens pyroman på att starta och underhålla brasan. Det gjorde han med bravur och jobbet gick på nolltid. Heja pyro-Roland (Vincent kan läsa Rolf...).


En liten del av de trän som ska försvinna spårlöst (läs kremeras).


Ostartad startbrasa


Två trän borta, veden mutar vi SNÄLLA och TREVLIGA grannar med


Eldig grannsämja kan så bli


Så ja, heja pyro-rolle!! Tre lönnar, tre sticksiträd, tio staketiga avpolliterade otryckade saker och en halv kompost med en halv spireahäck samt granruskor anno komposterat i ett år!

Jippi, nu är vi långt på väg!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0