Veronica Wallman & Co

Köpenhamn 6/2 2018

Nu tänker du väl, det var ett attans flackande på de där. Har de inte ett jobb att sköta? Jo, det var precis det vi hade. Ett föredrag på onsdagen i Kalmar. För att komma dit måste vi ju landa någonstans för de går inga flyg mellan Alicante och Kalmar. Nu kommer du läsa här att trots att vi passade på att pricka av huvudstad nr 2 så var detta en ganska slitig resa.

Nu tillbaka till Köpenhamn. Vi åkte hemifrån den 6/2 kl 06, landade på Sturup kl 11.30 (typ) och skuttade på tåget in till stan. 18 minuter tar det, kan inte bli många taxikörningar till och från flyget där inte. Tåget går typ var tionde, femtonde minut. 36 pix enkel.

Väl framme i huvudstaden valde vi att promenera till hotellet. 28 min enligt Google maps. Det gick det säkert på också men kändes mycket, mycket längre tid för det var tjyvkallt. Tårarna rann, snoret rann och fingrarna frös till is. Tårna klarade sig för mig, lite sämre för Rolands. Vi var tvungna att promenera hela Ströget fram (hade glömt hur lång den gatan är) ända fram till Nyhavn.

Men OJ vad mycket fina kläder det fanns i skyltfönstren. Hade det inte varit svinkallt, vi hade bagage OCH att jag inte hade plats för något i väskan hade jag shoppat loss. Inte något som är vanligt för att vara mig. Tänker ta igen det i Europahuvudstad 3 eller 4!!

Apropå att shoppa, jag har lagt till det på bucket listan. Vi måste shoppa nåt! I Stockholm blev det två par byxor och en skjorta för Roland och fem par strumpor och en attans massa böcker för mig.
I Köpenhamn blev det en kompromiss. Jag shoppade hudprodukter på planet och eftersom vi var i luften och inte skulle landa annat i Köpenhamn så beslutar jag mig därför att det var shopping just där. Men det var bara en lite parentes.

Vi hittade fram till hotell Phoenix som var jättefint. Lite väl mjuka sängar och väldigt tjockt täcke.
In på hotellet och sen ut på byn för att göra något kulturellt och hitta en saluhall.
Men… allt går inte riktigt som planerat men då får man göra så gott man kan och vara lite vidsynt.
-Hej vart ligger saluhallen?
-Här (pekar på kartan) men den är stängd pga renovering (eller nåt liknande).
Precis som i Stockholm då men där hade det byggt upp något helt hiskeligt komplex mitt på Östermalmstorg istället.

Vi tog en kort prommis till Nyhavn och hoppade in på ett hak för lunch. Smörrebröd och dansk öl så klart. Kultur, check! Nubben hoppade vi dock över trots att glasen redan stod framme.

Vi hittade till slut fram då vi drog slutsatsen att murarna med all graffiti, love peace and understanding, flower power mm kunde vara en vägledning. Men oj vad vi vart förvånade. Vi gick runt och letade efter en huvudentré. Om det nu ska vara en fristad i staden borde det ju finnas någon reglerad huvudentré. Men nix! Helt plötsligt stod vi där och stirrade förvånat på varandra.

-Är vi inne?
-Tror det!?

Pga av vädret så var det inte mycket till hippie à la Hair eller Woodstock. Rätt folktomt.
Vi gick runt och såg en utomhusmarknad lite längre fram och styrde kosan dit.
-Kolla de säljer choklad och nougat i lösvikt. Man pekar på hur stor bit man vill ha. Kul grej!

-Ehhhh… Roland…. Det där är inte te va? (massa torkade blad i påsar i olika varianter som hette massa konstigt men inte Roibus).
Vi promenerad mellan stånden och av kundernas utseende och av lukten så konstaterade vi att det nog INTE var te, choklad eller nougat. GRATTIS gamlingar!!! Ni har hamnat i hasch-land.

Jag VISSTE ju men trodde inte det skulle vara så här och så här öppet. Vi var väldigt förvånade. Mer än så faktiskt!
Hur funkar det? Om det nu är en Fristad gäller inte andra inhemska lagar heller då? Vad är mer sanktionerat? Deklarerar de? Månggifte? Skolplikt? Mord? Jiiises!! Vill knappt tänka på det. En kyrka hade de också. Kanske inte så mycket till gudstjänster dock av det vi utläste av pamfletterna.
-Du Roland. Jag skiter nog i att ta foto för antingen så tror de att vi är konkurrenter (yeah eller hur), är från Narkpolisen (hmmm…) eller så åker jag in i tullen av bara farten.

Nu har vi gjort det och det var faktiskt kul trots att vi nu var så nedkylda så att finns inget annat än att ta sig till hotellet snabbast möjligt för upptining.

På kvällen, ca 5 timmar senare så min bok tog slut, (hade inte räknat med detta) var vi inbokade på Kokkeriet, 1-stjärna i Guide.
DET SNÖAR på vägen dit. KALLT!!!

Vi vart väldigt väl välkomnade, personalen kalasduktiga och proffsiga och vi valde stora avsmakningsmenyn med tillhörande vinpaket samt att vi plussade på en dansk öl (mormors brygd) till ”snacksen”.
Vi hamnade vid ett bord bredvid ett företag (danskar och svenskar) som var där i någon form av avfirande av varandra, dags att stå på egna ben-variant, och de var så högljudda så nu vet vi allt om deras marknad och Roland googlade t.o.m fram dem en efter en. Hahaha!!! Vi kanske t.o.m har fått lite investeringstips och varningstips.
Här får ni menyn på danska men bilderna på maten kommer inte förrän sist.
19 rätter blev i vanlig ordning typ 21-22 rätter.
Vi kommer exempelvis ALDRIG att beställa eller äta vildandshjärta igen! Men annars massa spännande rätter som var på, av eller ok.

Långt inlägg det här men nu har vi snart avverkat vi europahuvudstad 2 och då går resten fort.

Efter en helt sömnlösnatt (jävla vallningar, sopgubbar, brevbärare, minareter mm är jag verkligen i Danmark?) så var det dags att dra till Svedala med tåg, Köpenhamn till Kalmar.

Vi åkte taxi till stationen och jag frågade chauffören om hur det kom sig att alla, typ ALLA, cyklar. Han förklararde att köpa bil i Danmark är svindyrt. 150% skattepåslag, vilket innebär dubbelt så dyrt som i Sverige för samma bil. Han sa att Danmark var den största cykelnationen i världen (per capita). Inte undra på att ser ut så här överallt:

Kalmar var ju det egentliga målet, föredrag för Swedbanks private banking kunder på Fastighetsbyråns kontor, om att köpa hus i Spanien och Portugal.
Må bära eller brista. 37 anmälda, räknade med 30 närvarande och det kom över 50 personer! Tjohoo!
Vi, men mest Roland, gjorde om hela material så det var mer underhållande, lättare och inspirerande. Detta mottogs väldigt väl. Vi höll låda inkl frågor i ca 90 min och sen 30 min encounter.

Hopp in i hyrbilen och upp mot Skavsta för hemresa torsdag kl 7.20.
Mörker, snö och inte ett matställe på hela vägen mot Nyköping. Nyköpingsbro och nåt fast food aktigt, 5 min innan stängning. Suck och stön.

Väl framme på Skavsta och fattar ni att vid 23.30 var det kö vid incheckning. Folk som kom sent från annat land och alla vi som ska åka fakirflyget! Fullt ös i receptionen och i baren (bättre barmeny efterfrågas, Connect på Skavsta).

7.20 till alicante och hem. 52 timmar, bucket, jobb, mm, mm och 3 timmars sömn totalt för mig.
Tack för denna gång!