Tidsoptimister och bortgifte
Lördagen den 30 januari 2010
Fint väder och jävulusiskt med snö
Kaaaaaaaallt!
Vi skulle denna dag gifta bort Rolands kusin LEO och för att ha valt ett bröllop i januari så har de ju makalöst tur med vädret. Det kunde ju lika gärna ha varit blött, kallt, grått och trist.
Ja, kallt var det ju förvisso ändå och det med besked.
Jag hade fått för mig att jag skulle köpa en ny bh innan vi skulle åka så vi bestämde oss för en promis i finvädret till centrum.
Sagt och gjort.
Roland räknar ALDRIG fel på tid och gjorde inte det denna gång heller men optimisten hade räknat med att det tar så där en 5-10 minuter att släppa in mig och sen lösa ut mig från en underklädesavdelning.
Eh-eh...No - NO!!
Han sa inget men när jag var klar sa han att vi hade lite småbråttom.
Jag hade äskat på 1 timmes ordningställande. Jag skulle nämligen sminka mig också (se tidigare erfarenheter av liknande situation HÄR).
Jag småstudsade, skuttade och minisprang efter honom de 2,5 km hem. Han tar LÅÅÅÅNGA steg. Mycket långa steg.
Mina svärföräldrar ringde tidigare på dagen och sa att det tar minst 2 timmar för oss från Värmdö till Taxinge. Via vadå kan man undra? Upplandsväsby eller?
Vi hade nämligen bestämt att vi skulle vara framme 15:45 samt stanna på FORUM och köpa en kostym till Roland på vägen.
Bröloppet skulle stunda i Taxinge kyrka kl. 16.00, vi åkte hemifrån, 14:23, lämnade Forum kl 14:57 med nyekiperad gubbe (kostym, skärp och putsade skor) och parkerade utanför kyrkan 15:43. Hepp!
Jag sa ju att han inte skulle räkna fel på tiden, den där Roland.
Undrar när Leif och Monica var där? Hmmm...
I alla fall var det ett jättefint brudpar som skred in i en jätte, jättesöt liten kyrka och sen firade vi dem på slottet efteråt.
I vanlig ordning så tog jag bilder så att även du får vara med på bröllopet och känna dig delaktig.
Första delen av bildsviten är denna bloggregissörs val och den andra delen (senare hälften) är såna där bortklippta och oväsentliga scener som inte behövs för att föra storyn vidare men som ALLA envisas med att vilja se.
Ja, ja... Ni får båda men jag förstår ett konstnärshjärta om du bara håller dig till första halva. ALLT kretsar ju SJÄLVKLART kring den stora dagen och sånt förstås.
Njut och håll till godo med Leo och Kasia Kaseorgs bröllopsbilder och gäster samt (nästan) ALLA viktiga förberedelser.
På väg att shoppa underkläder, flera timmar innan bröllopet.
Kolla vilket fint väder de valt att gifta sig i.
Kallt är det i och för sig så jag hoppas bruden, Kasia, valde rediga kamelhårsmamelucker som "något gammalt". Jag har massa kläder på mig, bara för att testa (för brudens skull).
Nu vill jag bara veta hur folk eller snarare butikslogistiker tänker...
Stora storlekar längst ner???
Om jag är stor så...
Antingen är jag i modell större: svårt att böja sig ner.
eller är jag i modell lång: onödigt långt ner att böja sig.
Tänk om!!! (bara ett litet råd på denna bröllopsiga dag, bruden kan ha svårt att böja sig snart, om si så där en 6 månader)
Men för i helvete Roland. Det är inte uppvärmning till fågeldansen, jag har bara bråttom och rollon.... ja du hajar!!
Men kolla!! Nu är vi nästan framme och har nu hajat att Leos och Kasias kärlek inte är röd och inte hjärtformad. Den är rund (utan ett hack som hjärtat har) och den är orange (hetare än röd för att det är precis när den gula förälskelsen blir hetare och innan glöden blir röd och kan glöda ut fortare innan du hinner säga "eklesiastikministerämbete)".
Fyra älgar stod det där också men dem är jag rädd för men det är säker ett skitbra omen för jag har aldrig sett fyra stycken samtidigt (utom på TV och Skansen). YEAH!
Den lilla söta kyrkan.
Roland har inte bara en ny kostym, han har även en ny bil som han försöker lära känna eftersom vi kom alldeles för tidigt. Sicken glidare va? ;-)
Utmarschen. Nygifta och strålande glada.
Brudparet lämnar kyrkan i fiiiin bil.
Brudparet anländer till festen i fiiin bil.
Så här kallt är det alltså. Roland råkade andas (och... jA JUST DET! Där står bruden vid en fiiin bil).
SÅ ja!!! Nu fick vi äntligen se brudgummen. WOW!
Och han rosar (jaja.. tyst! Samma som hjärtar eller apelsinar)...
...bruden såklart!!
Visst är de FINA!!!! :-D
Tärnan Louise (typ syrra).
Best manb PETER (typ bror)
Snyggare bild för att jag vill hänsyna sonungen 4 månader. Synd att skrämmas med pappa.
ÅÅH SHIT!!
Förblinda bruden, sup ner gummen. Här kom bröllopssabbotören MR Sexy.
Mer Party.
Brudens mans mammas storasyster.
Fler partybrudar. Brudens mans mammas storasysters yngsta lilla.
HHmmm....
1969! Amerikanska flaggan?? Hehe.. i hinner först för de körde bergis fel. Här we landing!!
Brudgummens mammas storasysters barns pappa. Oj oj oj!
Här artajkas det tungt med brudgummens blåögda kusin (eller min gubbes syrra).
Samma lika...
och bror igen...
Ja, då var det middag och tal. Vittnen och liknande, officiella alltså. Det fanns gäset och annat löst pack.
Bruden har min totala uppmärksamhet.
Övar för att ge gummens min uppmärksamhet.
NU SÅ!! Totalt!!
DO U WANNA DANCE??
Så ja!! De va min version. Nu kommer den andra...
Och sen...
vakthunden vi alla adopterad...
Skåprensning
Jag har så vansinnigt många inlägg på min förra "blogg" som bara ligger där och dammar ihop. Dessa hade t.o.m JAG nästan glömt bort.
Om intresse finns så hittar du dem HÄR och sen är det bara att bläddra nedåt eller trycka på månader bakåt i tiden.
Några kommer jag att rerouta hit men långt, långt ifrån alla.
I alla fall... Jag satt och bläddrade lite och då trillade jag över nedanstående lilla "dagboksinlägg".
Det var för dryga året sen. Det var på den tiden då jag varit sambo i knappa halvåret och allt mys det innebär börjat sätta sina spår. Det var, som det känns idag, på den gamla goda tiden. Då när jag trots detta faktiskt ändå kom i mina kläder i garderoben. Lite tajta kanske men fullt användbara. Det var då!!!
Nu är det INTE så. Det är förvisso en annan historia men nuet är med tillägget numer RÖKFRI i samboförhållande.
Kläderna i garderoben fick ett, vad jag trodde, litet sabbatsår. Nu börjar så sakteliga befara att den är permanent. De har gått i för tidig pension!!!!!!
Jaja...
Här kommer i alla fall den första vinken om att tiderna förändras.
Blogg 21 november 2008
Ritsch, ratsch, filibombombom
Kalla mig bortskämd men tiden är över när jag längtar efter att åka på tjänsteresor, bo på hotell, äta hotellfrukostar, bli bjuden på god och lång middag.
Ja, alltså inte helt och hållet men i det sammanhanget är det inte alls så glamoröst och "lyxigt" längre.
På en liten weekend med gubben i sällskap, eller någon tjejkompis eller fler, så njuter jag gärna av ett majsigt hotell, lång hotellfrukost, fantastiska middagar och bokstaveras det gratis sjunker ju inte njutningen precis, men nu är det just tjänsteresor vi ska tala om. Få så mycket gjort som möjligt på så liten tid som kann tänkas och försök dessutom vara så effektiv så att inte restimmarna i sig blir en extra ineffektiv kostnad.
Nu backar vi lite, bara en liten bit men ändå. Eftersom jag fått för mig att sluta röka (med en massa fusktillfällen) och eftersom jag nyligen blivit sambo (med en massa god mat och myspys) så har min kropp reagerat med att lägga på sig några kilon. Kilon jag gnäller över men är lite för bekväm och lat för att göra något åt (ordentligt alltså). Gnälla är mycket lättare och mindre svettigt. I alla fall så innebär detta att kläderna sitter lite mer tajt än det kanske var menat att göra. Mycket irriterande.
Ett sätt att tackla detta på är att undvika situationer där detta kan försämras. Extraordinära situationer alltså, inte vardagliga. No se, José (hepp, lite spanska till), Vad är då en sån extraordinär situation. Födelsedagskalas med kaka, tårta mm. Vinlotteri med massa ost och myspys på jobbet. Julbord. Ja, såna saker helt enkelt samt TJÄNSTERESOR. I min bransch innebär tjänsteresor tidiga mornar, mycket sena kvällar och MAAAAAT! Mat i mängder. Allt oftast fantastiskt gott och med 40 ögon på dig att du äter, hur du reagerar, överaskningar, mervärden och en massa, massa extra.
Låter helt OK va? Jo det är det. Läser jag det, säger jag det och tänker jag det så kan jag faktiskt känna mig lite skämslig när jag utbrister NEEEEJ när någon föreslår (läs beordrar) en resa.
Kom i morse hem från Oslo. Jag reste igår morse och det är det jag ska berätta om.
Upp i ottan, 3 resesätt till Arlanda bara. Bil, taxi, Arlanda express. Jag messar vår ekonomichef för att höra vilket taxibolag i Norge jag ska hålla mig till och vilka jag ska undvika. Jag får svaret. Flytoget är billigast.
Eh he... Vilket taxi....? tåget!
Missade flytoget precis och bestämde mig för taxi i alla fall.
Tänk om han nu hade kunnat svarat på min fråga i stället för annat för jag blev upphåsad hej vilt. 1080 spänn! Så fan heller!!!
Fick en lång utläggning på arabiskbruten norska om varför. Fråga mig inte riktigt varför bara...
Jag levde rövare ändå och han förklarade att om jag bara åkte med honom tillbaka till Gardemoen skulle allt jämna ut sig för det är så system,et fungerar. Jag fick ett fast pris. Jag är lite rädd för ekonomichefen och min kvitton nämligen. Mer rädd för honom än en norsk arabisk taxihuligan.
Jag förbokade fanskapet på direkten. 7.00 i morgonbitti TACK!! (så ändä in i bara helvetet avslutade jag meningen, men bara i huvudet)
Klockan 7 dagen efter skulle jag vara trött efter en lång dag och en sen kväll och alla som känner mig vet att jag inte är en morgonmänniska som studsar med ett kvitter upp ur sängen vid soluppgången. You'll better be there, you....!!!!
Väl framme på vårt kontor i Norge (5 resesätt senare) hade vi ett 5,5 timmar långt möte på DANSKA! 5 timmarna av dem satt jag som på nålar för att inte missa något viktigt som jag ändå inte förstår för det var nämligen den tiden han höll låda. OK, jag tror ändå att jag den sista halvtimmen med motfrågor lyckades få en sammanfattning av det hela.
Men va fan?! Nu var det ju 3,5 timmar kvar till middagen.
Som den lydiga, effiktiva lilla människa jag försöker låtsas att vara så var förslaget att åka till hotellet för en dusch och en vila rena svordomen i kyrkan.
Nä, nä, nä. Ge mig bara en dator så jobbar jag till dess. Så jobbar vi, se! *ler*
Backa igen.
Jag har ingen lap top. Vi hade inbrott för ett tag sen och de snodde min. Vår ekonomichef hade gnällt högljutt över alla dessa bärbara alla ska ha, Jävla statussymboler och penisförlängare är uttryck jag kommer ihåg.
eftersom vi faktiskt har gemensamma servrar så erbjöd jag mig att backa tre steg och sa: Ja, ja. Men ge mig en stationär då så får vi se hur det löser sig.
Det löste sig inte. Inte en dator att låna i hela huset. Fick låna en i 30 minuter när det var ett möte men sen var det kört.
Jag åkte faktiskt till hotellet och checkade in. Duschade med (har aldrig hänt att jag hunnit det) för att upptäcka att jag åkt från min tanborste. Ingen fara på taket. Receptionen har ju en att köpa. NOPE. Schlytt!
Åker till middagen som visar sig bli en liten enkel 7-rätters!!! 2,3,5,7,9 och 12 rätters är något jag lärt mig att anpassa mig till och njuta av. Oftast är dessa separat rätter anpassade i volym för att ge en lagom HELMÅLTID. Vanligtvis alltså. Inte igår. Varje rätt var en hel måltid i sig.
4 timmar senare höll jag på att fullkomligt kräkas.
Känns för JÄVLIGT. Det var så i i helvete gott och jag känner mig kräkfärdig.
Åkte hem, njae.. hem till hotellet alltså, och övervägde att stoppa fingrarna i halsen tills jag kom på att tandborsten var hemma i hemmet i bortistans.
Sov oroligt, upp kvart i 7 för taxin skulle komma 7 och någon frukost vill jag inte ha, tack så mycket!
Tror du den där jävla huliganen dök upp? Inte en chans.
Ny taxi, bråttom, gardemoen, milslånga köer... AHHHHHHHHHHHHHH. Tidspanik.
Byxorna stramade, tiden rusade, köerna växte och det var då... Det var då det äntligen hände. En kassa till öppnade.
Likt i slow motion rusade jag (med min triss... näääe mitt bordingcard) i handen till min pipkontroll. Duckade under de blå linorna och....
RITSCH!!! Allt stannade upp, allt blev tyst, och jag står knähukad.
Hörde vi ett mycket högt RITSCH?
Brallorna sprack. Från kant till kant!
Ja ja, jag kom hem. Upp till kontret med ritschade byxor, smet tidigt för att "undvika" vinlotteriet med ostfrossa (skulle kännas si-så-där att delta med sprucka fettobyxor).
Sista torsdagen i januari 2010...
Började dagen rätt knasigt.
Jag åkte hemifrån 3 gånger i bil och kom till jobbet kommunalt.
Känn på den du (och gissa)!! :-D
Åkte 8 kom fram 10 och det är 2,5 mil. Men ingen bil gick sönder och inget oväder var inblandat. Hmmm...
Blev hämtad vid 18 och sen passerade vi Forum för något riktigt, riktigt hemligt ;-) och sen via ICA hem till detta.
Raclette, vin, brasa, TV (och fot - grisfötter kanske???)
Nu är jag:
Glad MÄTT och tacksam....
I morgon ska jag äta middag med papsen - han bjuder!!!!!!
Sen ska det bli Skifs på Cirkus.
På lördag blir det bröllop. :-D
Torsdags kramar
CU
//V
Globaluppvärmning....?
Bah!!!
Slaveri, jan nr 17, 2010
Ni vet ju hur jag har det. Det har jag ju berättat men jag trodde att det skulle bli någon skillnad från hur slavdriveriet skulle se ut framöver efert allt stöd jag fick från gårdagens blogg.
TRODDE JA' JA!!!!! Nä, nä. nä.....
Först blev jag lite småväckt vid redan vid halvnio (!!!!!!!), sen bli tvungen att VAKEN ligga kvar och mysa och prata i säkert en hel timme med kli på ryggen exempelvis.
En HEL timme jag hade kunnat sovit på.
Sen långfrukost med en satans massa vitaminer och tjafs för att må bra vilket gör att jag måste dricka en massa god sån däringa Tropicana för att få ner't. Juicen är skitdyr och sen blir man tjock av juice har jag lärt.
Först måste jag dricka 1 glas för att det gör man, sen 1 till för tablett hög ett, sen 1 för tabletthög 2 och så håller det på.
Brödet är i ugnen, kaffet kokar och R väntar medan jag.....
....knaprar!!!!!
Sen lugn dag igen.
Vi åkte för att köpa en kedja (R), potatis (V) och kom på att jag skulle köpa godis, varierande, som får plats i 50 st toarullar.
När vi kom hem kastade jag mig över mitt jobb och tror du inte HAN vill ha HJÄLP.
Har jag bett om hjälp meed smällkaramellerna eller? Jag bara frågar?
JAG ÄR UPPTAGEN TACK!!!!!!!!
Nåt med nåt träd som lutar åt fel håll och kan landa på grannen osv...
Nu... nu är det så att jag egentligen är SJUK (ja,ja, läs snorig då men ändå) noch jag ska ut i kylan och fungera ANKARE!!!! Är inte det en midsommargrej? Typ dragkamp..!!!
(jag förlorade...)
Sååå.. e eländet klart än?
Men det var det inte riktigt....
NU går jag in och laga mat, tack!!
Regression
Nu är det dags.
Nu ska Roland och jag putsa äpplet, göra flätor (jag), äppelknyckarbyxor på (Rolle) och ladda gummisnoddar med suddigum, osv...
Vi ska sätta oss i skolbänken igen, eller köksbordet egentligen men det är sak samma...
Fröken Clara (Señora Clara) kommer hem till oss i morgon och sen blir det ord och inga visor, eller glosor och barnvisor kanske...
I morgon ska hela familjen barn som vuxna börja läsa Spanska.
Fröken Clara är spanskafröken till vardags, 63 år fyllda och kommer från Peru.
Nu ska fan här läras att habla, habla..... :-D
Flexibilitet i hårt liv
Det finns alltså folk som behöver gå på kurs för att hantera sånt här, de får ta hjälp av terapeut och liknande, de får tiiiid att anpassa sig, men inte jag inte. Här dundras det bara på.
Här är man inställd på en sak och sen kommer någon och välter kull allting och helt plötsligt är det annat som gäller.
Den här veckan till exempel.
Här har jag blivt bjuden till London va... och så kommer någon annan och bjuder en på en skidresa precis samtidigt. Dah....
Nu vart jag ju tvungen att tänka om. Vart tvungen att skjuta på London. Fatta'ru vilket hårt liv jag lever????!!!
Å nu då, i helgen
Först skulle vi spendera hela helgen (utomhus i minusgrader) för att ta ner träd, sen ändrades det till att ta det lugnt och välja tapeter, till att sen bli till att få tänka om och handla målarfärg isället och sen kommer Erik och då är trädfällningen PÅ igen tills vi upptäcker att kedjan är för slö och då blir det väggreparation istället.
*Pust!! Suck!*
Bara alla dessa förändringar gör mig matt. Så nu, istället för att bara ta det lugnt så sliter vi hårt....
Riva vägg
Laga vägg
Arbetsfördelning under tung och slitsam lördag
Så alla människor!
Sänd mig en tanke i mina svåra stunder över alla dessa förändringar och detta slavdriveri....
GT med is och CITRON
Trädgårdsmästare Persson
Vi har precis blivit med ett planterat citronträd nere i Spanskland.
Den står nu precis där en jäkla livsfarlig, ilsken, taggig kaktus (men lömskt förklädd) stod förut och hoppade på mig HELA tiden. FAN vad ont det gjorde, men det kommer det inte göra med Lemon i GT:n (inte förrän dagen efter i alla fall).
Lyckat "jobb"?!
Efter att ha steppat runt i ca 10 minuter utanför är jag tvungen att värma mig någonstans och väljer JOY.
Som usel shoppare generellt har jag aldrig hittat något, annat än solglasögon, på JOY i synnerhet.
Jag traskade omkring i affären och drog lite här och där som pliktskyldigast, samtidigt babblandes i telefon.
4-5 gånger drog jag i samma kjol. Sista gången kollade jag prislappen som hade blivit nedsatt med 60%! WOW!
Men det var inte det som gjorde det.
Kjoltyget hette VERONICA. Ska jag nån gång fatta en pik och få hjälp på traven att impulshandla (annat än hus och sånt) så vore det väl nu va?
Med luren fortfarande i örat, samtal nummer tre, tar jag kjolen och går in i provrummet, hivar upp klänningen och provar kjolen. Tar den och går till kassan.
Min....!
Veronica har fixat en Veronica!!
Godkänt antagande
Ja, eller nästa men ändå var det ännu bättre än succé egentligen för jag fick bekräftat något jag alltid trott.
Jag har påpekat att jag tycker att en lampa känns trasig. När nån tittar är den det inte och när nån inte tittar så är den det. Jävligt frutrerande!!
Som med datorhelvetena typ...
Jag gick igenom igår med en anmärkning om att positionslampan var icke tillfrdställande fungerande.
Jag frågade farbror mekaniker vad han menade med det för att blinkerserna funkade ypperligt.
Positionslampa ÄR tydligen inte blinkers utan något mycket, mycket bättre. Det är den där lampan jag klagat över. PARKERINGSLAMPA hette det förut.
Jag sa att jag gnällt om den osv och han sa att så är det alltid det är därför de dömmer ut dem vid glapp. De funkar alltid när man ber nån att hjälpa till men aldrig när de verkligen behäövs. PRECIS SOM DATORER!!
Men nu har jag det svart på vitt. Jag är inte en tekniskidiot och heller ej knäpp. Allt detta tack vare bilbesiktningen. *ler*
Hört från barnkammaren
"daniel, vaaaakna...." (tyst, tyst, tyst)
"älskling, vakna nu hjärtat, snuttepelle det är morgon nu och mamma älskar dig" (viskar lite högre osv)
väntan (för det rör sig nämligen)
"MEN VA FAAAAAAAAN!!!! HELVETE DET KAN JU INTE VARA MORGON NU FÖR DU VÄCKTE MIG PRECIIIIIIIS I MIN DRÖM. FAAAAAN!!!"
"Dröm? Vad roligt, berätta..." säger hans drömmande mamma.
"Jag skulle precis sprängas i bitar!"
"OJ! Vilken TUR att jag väckte dig!"
"Nääääää, det var ju skitspännande jö!"
Middagsblogg
Det är inte så att jag bloggar OM middagen, inte att jag bloggar under middagen utan att jag faktiskt bloggar medan middagen TILLVERKAS. Japp! Så är det!!
Nu tror jag eventuellt att Roland kanske har smygläst gårdagens blogg om "Multitasking" för detta är faktiskt helt hans idé.
Jag föreslog middag. (Konstigt va?)
Han föreslog rester. (Enkelt va? Men det fanns inga kvar.)
Jag föreslog ugnsfalu..... och då jävlar hände allt på en gång!!
Rolle tände till och ville göra SIN faluring på SITT sätt.
(Varför i höga h-vete visste inte jag detta?)
Jag kajkade upp till butiken, upptäckte att hela centrum var öppet trots sent, lyckades köpa min välbehövliga handkräm, några strumpbyxor, några "overknees, en skjortklänning, hämta Fannys medicin, handla på ICA och sen åka hem för att rensa kök mm. För vad gör man inte för att få sitta på "DEN ANDRA SIDAN"!!!
(Schhhhhhhh.... Nu hör det till saken att jag inte riktigt gillar det. Ungefär lika lite som min mor gillar frukost på sängen men fick det varje söndag ändå och höll god min. Varför? Jo! För när annars skulle vi andra göra nåt alls!!!!)
I alla fall.
När jag var klar med allt förberedande (bara för att inte riskera ett endaste litet dugg så väntade jag.... och inget händer!
(tomt)
(laddat å klart)
??????
VAD HÄNDER????
Ahhhhh... Där är du.
Sen var jag lite smaaaart va. ;-) Hehehe...
Nu sitter jag här på den andra sidan, bloggar, pimpla vin, (pekar och kör), slänger slängkyssar och sånt och middagen bara blir... TILL!... liksom. WOW!
Å vet du. Gubben rörde inte ens sin "muta" för han hade fullt upp.
Och vilket bra jobb han gör!!!!
Ja, vad kan man säga?! Mat får vi ikväll, i morgon lunch och säkert andra dagar- när vi känner för det.
By the way...
Världens dyraste handkräm heter:
(men tyvärr så funkar den. Synd bara att jag glömde köpa på flygplatsen.)
Multitasking
Hela familjen multitaskar. Vi är sååååå duktiga på det.
Fannys multitask
Titta på Svampbob (på NP) OCH hålla i remoten samtidigt - WOW!
Daniels multitasking
Titta på Svampbob (på ÖP) OCH samtidigt tjura - WOW!
Rolands multitasking
Väntar på att Telia ska ringa upp OCH hålla ett öga på börsen - WOW!
(samtidigt i en annan del av huset där knappt någon av dem vågat sig någon gång - KÖKET!!!!)
Veronicas multitasking
Laga mat till 4 personer men 2 olika varianter OCH dricka vin....
....SAMT slå ett getöga på termometern och börjar frosta av...
...frysen vilket innebär att allt innehåll måste...
...kastas ut på altanen så länge.
ps. Fotograf under tiden är undertecknad.
SÅ!
Nu är middagen klar och vi kan äta.
Efter en sån vansinnigt tuff och hård multitasking kväll måste man ju belöna sig rikligt.
God morgon och Gott Nytt År 2010.
Vi var nämligen och shoppade loss på utemöbler härom dagen och delar av dem kom just idag. Vi fick vil-/solstolarna, kuddlådan och "beduin"tältet. Soffan och fotöljerna kommer dessvärre medan vi inte är här men vi kommer nog tillbaka sanrt, ska du se.
Vi ville snabbt montera ihop tältet med den stora förhoppningen att åtminstone konna äta ostbricka med skumpa vid 12-slaget ute. Det blev bättre än så. Vi kunde äta hela middagen ute och även jag fick en måne att äte just denna kväll. Mums!
Virrhjärnan i fiskdisken på Carrefour blandade dock ihop alla våra skaldjur till platån så vi fick inte en enda räka men däremot en oätbar hummer. Ja, vi ville ju ha hummer så klart men jag hade aldrig ätit just en sån och det har jag fortfarande inte. Det gick nämligen inte se. Den ligger i påsen i kylen för att kokas ännu en gång men denna gång till fisksoppa. HA! Inget ärbart slut för en hummer!
Vi hade i alla fall mat så att det räckte, som tur var.
Frukost ute på sjösidan denna morgon. Det var innan det började blåsa.
Visar min bästa sida, hårt arbetande montör.
Hepp! Färdig!
Stolarna behövdes inte monteras alls. Såna prylar gillar jag skarpt.
Rolad poserar med toppen till tältet. Nu är det nästan klart, efter ett anseligt antal timmar.
Jag fick husmorsgörat.
Så ja. Nu är det bara nån eller ett par timmar i köket, en snabb dusch och sen kan festen börja.
Hungrig!! Förrätt tack...
Ahhh.... Mums!
Uppdukat på taket för Nyår och romantik på u man hand.
Gott slut och Gott Nytt!!
Kram
GOTT NYTT ÅR
Önskar dig all lycka.
KRAM
